Mina drömmar.
Mina drömmar har återgått till att vara mina drömmar.
Det gör mig ledsen.
Jag läser gamla inlägg och ser vad jag sagt, för så tidigt som tre veckor sedan. Hur jag mådde; hur jag nu inte längre mår.
Det känns ensamt. De var en del av mig, mina drömmar. De var en del av min identitet.
Välkommen, solsken. Stig in.
Hej då, drömmar. Jag kommer att sakna er.
Kommentarer
Trackback
